Visionerna som förändrar vården

Jag var nyligen i San Francisco och Silicon Valley på en ledarskapskurs. Om man vill veta vad som kommer att ske inom digitalisering framöver, så är detta ”the place to be” (det är i varje fall vad de vill att man ska tro). Under den här resan besökte jag Plug and Play Fall Summit 2018 som är en av de största startup-scenerna i världen. De flesta deltagarna jag pratade med tyckte att försäkringsbranschen ligger långt efter andra sektorer i fråga om digitalisering, vilket förstås inte var så kul att höra när man arbetar för just ett försäkringsbolag.

Samma gamla idéer

Den generella bilden av vår bransch verkade vara att det är en av de mest eftersatta, om inte den mest eftersatta, av alla. Det innebär inte att det inte fanns en massa människor på plats som ville förändra detta, snarare såg många startups stora möjligheter i att försöka förändra sättet vi arbetar på.

Tyvärr levde de idéer jag fick höra inte riktigt upp till min förväntningar. En chatbot här och lite AI där, men i övrigt var det samma gamla affärsmodell som alltid – reaktiva försäkringsprodukter. Produkter som till sin karaktär är ganska tråkiga: du skriver på ett papper (eller ett digitalt dokument snarare) och väntar sedan på att någonting ska hända, och om det gör det får du ersättning från försäkringsbolaget. Grundläggande försäkringslogik och inte alls nytänkande.

Att implementera kulturella förändringar

Samma typ av reaktiva logik styr dagens sjukvård. Det här vill jag förändra, men för att göra det måste vi först börja se hälso- och sjukvården i ett nytt ljus. Detta är också ett av skälen till att jag började arbeta på Länsförsäkringar.

Framtidsvisionen för hälso- och sjukvården i Sverige idag är att ”bli bäst i världen på e-hälsa 2025”. Men den visionen kommer inte att hjälpa till att förflytta oss mot att inte bli sjuka i första läget, och därmed minska behovet av vård i Sverige. När sjukdomar som diabetes nu exploderar i samhället, då behövs en annan vision.

Tänk om vi istället hade en nollvision för diabetes? Då skulle vi tvingas förändra vår ersättningsmodell, som är ett av de största problemen idag. I Sverige ligger fokus inte på proaktiv hälsa där man förebygger sjukdomar och skador, istället får man betalt för att behandla de sjuka eller skadade. Det är svårt att tänka sig att den typ av fokusskifte jag förordar ska ske inom hälso- och sjukvården, eftersom den idag är så fokuserad på behandling. Det är otänkbart för vårdpersonal att neka en patient i nöd den vård hen behöver, och det kan vi heller inte kräva av dem.

Men det här borde inte vara den enda formen av hälso- och sjukvård. Jag tänker mig ett extra lager av hälso- och sjukvård – låt oss kalla det för ett hälsoförsvar, som får resurser och kvalificerad personal att arbeta med förebyggande åtgärder. På så vis kan vi avlasta vårdsystemet och låta personalen där fokusera på människor som verkligen behöver vård.

En sådan förändring sker givetvis inte över en natt. När jag arbetade på Skatteverket genomförde vi en stor kulturell förändring där vi gick från att vara en kontrollmyndighet till att vara en servicemyndighet. Det var en resa som tog ungefär tolv år, och den pågår väl ärligt talat till viss del fortfarande. Det är inte lätt att förändra en organisation som alltid har gjort samma sak, och som mäts på samma saker varje år. Men när man väl lyckas är det värt det.

Fem nycklar för framgång

Att lära sig att tänka i nya banor tror jag är någonting man måste arbeta med på daglig basis. Vi måste ta oss bortom våra komfortzoner och göra oss av med våra mentala hinder. Under åren jag har arbetat med innovation på Länsförsäkringar har jag, för att hjälpa oss göra detta, identifierat fem nycklar till framgång.

1. Hitta DNA och bygg kultur

När jag började på Länsförsäkringar behövde vi skapa ett tydligt mandat för innovation. Vi behövde utmana normen och förändra företaget utan att för den sakens skull förlora kontakten med vårt ursprung. Länsförsäkringar grundades för två hundra år sedan av bönder som behövde dela riskerna i den ofta oförutsägbara jordbrukssektorn. Numera är rörelsen ett rikstäckande och kundägt bolag som har miljontals kunder – det är svårt att föreställa sig en bättre utgångspunkt om man vill förändra både branschen och samhället i stort.

För två hundra år sedan delade vi risken, idag kan vi istället minimera risken genom att jobba med beteendeförändringar. Till exempel genom att hjälpa människor att bli bättre och säkrare bilförare, eller få dem att förstå hur olika beteenden påverkar kroppen.

2. Fokus

Länsförsäkringar är ett kooperativ där det bland annat ingår ett kreditbolag, en bank, ett pensionsbolag, flera hälsoföretag, med mera. Däri ligger en enorm styrka. Här finns ju en massa affärsmodeller man kan jobba med för att hjälpa dem som äger bolaget (som kooperativ ägs vi ju av våra kunder).

För att åstadkomma förändringar till det bättre måste man både omfamna det nya och fokusera på de styrkor som organisationen sedan tidigare har. I vårt fall fanns styrkorna i det kooperativa, i vårt stora nätverk som har både geografisk spridning över hela landet och består av olika typer av verksamheter där man kan hjälpa varandra och hitta stora synergier.

3. Skapa en innovationsprocess

Ett annat viktigt steg för att förändra myndigheter, organisationer eller företag är att inte låta utvecklingen ske på separata utvecklingsavdelningar – så som ofta sker idag. Om man istället involverar hela organisationen i utvecklingen, och låter medarbetarna själva vara med och förändra den, så omfamnar de förändringen snarare än motarbetar den. Därför har jag valt att försöka inkludera hela organisationen i vårt innovationsarbete.

Vi har även tillsammans definierat vad innovation innebär för oss – istället för att få KPI:er och mål från ledningen, har vi tillsammans kommit överens om hur vi ska gå tillväga för att nå bäst resultat. Vi driver även inkluderande och öppna innovationsprogram tillsammans med externa parter och kunder för att hitta de bästa framtida tjänsterna som möter kundernas behov och utmaningar.

4. Våga testa!

Våga göra pilotprojekt tillsammans med kunder, experter, partners, leverantörer och startups. Våga göra misstag och välkomna misslyckanden. Våga utmana dina fördomar och invanda tankemönster. Detta leder till viktiga insikter och är en nyckel till framgång. Ett exempel på hur vi själva anammat den här filosofin är eventet ”Innovation Open”, där vi bjöd in alla ovan nämnda grupper och utvecklade nya innovationsidéer. Härifrån fick vi exempelvis idén till Lev Frisk-appen.

5. Använd data


Jag kan inte tillräckligt betona vikten av att använda data, och med det menar jag att samla in och analysera data från dag ett av varje projekt. Var inte heller rädd för att byta riktning under ett pilotprojekt om det finns goda skäl till det. Den data du får under projektets lopp vägleder dig i beslutsprocessen. Under beta-testningen av Lev Frisk hade vi en feedback-loop som visade vägen och ledde till att nya funktioner utvecklades, lanserades och analyserades. Live-testning av prototyper ger dig möjlighet att göra detta.

Sist men inte minst…

I framtiden går vi från reaktiv till proaktiv, från produkter till tjänster, från att fokusera på risk och kostnad till att ändra beteenden, från människor till algoritmer, från generell service till individuell service, från förstudier till piloter och från att göra själv till att bygga ekosystem. Jag älskar att prata om data, men kvalitén på datan spelar en enorm roll. Vi måste sluta drunkna i data, och börja simma i information istället!